Markus Zusak, född 1975, är en Australiensisk författare som bor i Sydney. Han har hittills skrivit sex böcker varav två av dem har varit Jokern och Boktjuven. För dessa två böcker har han fått många priser för sitt skapande.
Boktjuven
Boktjuven av Markus Zusak
Jag har börjat läsa boken Boktjuven av Markus Zusak. Det är en bok som handlar om andra världskrigets Tyskland och de faror som lurade bakom varje hörn där. Boken följer en tysk flicka som som sätts i fosterhem i förorten Molching till München. Hennes föräldrar är kommunister, eller anses vara kommunister vilket var lika illa på den tiden i Tyskland. I Molching får hon en fostermamma och fosterpappa som blir hennes nya familj och i denna bok får vi följa hennes tid i fosterfamiljen.
Som titeln till boken antyder är hon en boktjuv. Men första boken stjäls faktiskt innan hon kommer till Molching. Den tar hon upp ur snön efter att den blivit tappad på en kyrkogård och istället för att ropa efter den som tappade boken smyger hon ner den i sin egen ficka...
Vart tog vintern vägen?
I tidigare inlägg skrev jag om att mycket rönnbär betydde kall vinter. Känner att det inte riktigt verkar stämma eftersom det varken har varit en snörik vinter eller speciellt kall. Den känns mest som en utdragen höst som blivit till vår utan att vintern egentligen fått komma fram.
Februari är ju fortfarande en vintermånad men ändå är det flera plusgrader och den lilla snö som kommit töarbort och bildar isiga hala partier. Detta måste nog ändå vara året då snön istället har varit grå smutsig hal is på alla trottoarer. Jag som gillar de olika årstiderna (och i alla fall inte en höst som sträcker sig månad efter månad och aldrig tar slut) hade velat ha min vinter. Men om den inte ska komma så tycker jag våren kan komma istället för detta hattande fram och tillbaka. Och till alla meteorologer där ute. Bara för att det i januari eller februari råkar bli någon minusgrad när det varit extremt varmt för att vara vinter så är det inte "kylan som kommer". Någon minusgrad är normal temperatur på vintern om inte lite väl varmt. Kom tillbaka med "nu kommer kylan" när vi pratar minus 10 eller mer...
Något jag sitter och funderar på är om detta är första steget i hur växthuseffekten påverkar klimatet. Inte helt otroligt. Första steget för oss i Sverige tyder på att det blir varmare för att sedan bli kallare ju mer klimatet påverkas och isar smälter. Men jag hoppas att det inte är så medan jag återvinner förpackningar och funderar över vart vintern egentligen tog vägen.
Deckarna på SVT
Idag kl 21 går sista delen i programmet Deckarna på SVT1 om man vill se. Där är några av våra svenska deckarförfattare samlade och har fått varsin dag där deras liv och leverne granskas för att få svar på varför de mördar i sina böcker. Idag är det Katarina Wennstam som ska vara under luppen.
Har man missat de tidigare avsnitten så kan man se dem på svtplay än så länge, och det rekommenderar jag verkligen om man missat något eller alla avsnitt. De deckarförfattare som är med i detta program är: Anna Jansson, Denis Rudberg, Katarina Wennstam, Anders Roslund, Börge Hellström och Christoffer Carlsson.
The Muddle-headed Wombat
Det tog lite tid men nu är den här boken utläst. Tog lite längre tid än vanligt men jag skyller på mitt förkylda huvud.
Boken The Muddle-headed Wombat handlar om Wombat och hans båda vänner Mouse och katten Tabby och deras äventyr i den Australiensiska landsbygden. Fast egentligen skulle den kunna utspela sig var som helst, om man bortser från djuren i den som ju är australiensiska, för det är inget direkt i landskap eller det de gör som är extremt australiensiskt. Så man kan känna igen sig och kanske lära sig lite om vilka djur som finns i Australien. Denna bok består av fyra historier/böcker om Wombat och hans vänner där den första handlar om när de alla möts för att sedan ta upp när de börjar skolan, åker på semester och bor uppe i ett träd. Wombat är, skulle jag säga, som en fyra åring och hittar på bus och lär sig saker medan Mouse är den mer vuxna och förståndiga av de tre. Tabby är någonstans mitt emellan även om Tabby själv skulle säga att han är minst lika vuxen och duktig och smart som Mouse. Minst! Men så är det inte riktigt.
Boken heter ju The Muddle-headed Wombat och att vara muddle-headed betyder att man är virrig och det är precis vad Wombat är. Han minns inte riktigt saker och det gör att det lätt blir lite fel. Men han har ett stort hjärta och vill gärna hjälpa till med allt även om det blir fel under vägen. Även när det är något han är bra på, som att göra eld att grilla över på skolutflykten, blir det inte riktigt som han har tänkt det och han blir väldigt besviken för han vill ju så gärna visa att han faktiskt kan göra saker utan att virra till det. Det är tur att Wombat har Mouse som tar hand om honom.
Något jag tycker om i boken är att karaktärerna känns väldigt levande. Ingen är helt igenom god och duktig utan de är mer som folk är mest. Alla sidor finns där. Det gör det också roligt att läsa boken. Men det är klart att det gör det svårt att välja vilken man tycker bäst om och för mig gick det fram och tillbaka medan jag läste. För visst är Wombat en väldigt fin vombat men ibland är han lite svår att tycka riktigt om när han visar de sidorna. Annars är det nog Mouse som kommer tvåa men det är en lite tråkig karaktär i all sin ordentlighet...
Utifrån illustrationerna är det i alla fall klart Wombat som är den som är sötast och han ser också ut som en busig liten fyra-åring som hittar på olika lekar eller sitter och funderar. Alla illustrationer är svarta pennteckningar och de finns på varje sida så det är många att titta på. Jag blir hela tiden sugen på att färglägga dem för de är härligt detaljrika vilket gör att det skulle vara väldigt roligt. Men jag har hållit mig från att göra det...
Den här boken skulle jag säga passar någon som börjat läsa lite längre kapitelböcker. För de innehåller så många bilder att det bryter av textmassan och lättar upp. Ja det är klart att eftersom den är på engelska, och den har inte blivit översatt, så är det ju tyvärr lite svårt att använda den som det i Sverige. Men den är läsvärd även högre upp i åldrarna (jag tyckte ju till exempel att den var rolig).
Betyg: Trevlig australiensisk klassiker med fina illustrationer.
Skriven: 1962
ISBN: 0207167338
Korintkakor
Nu har jag varit förkyld i några dagar och det börjar bli bättre så orken eller kanske klarheten i huvudet börjar återkomma. Tänkte att jag börjar lite mjuk med att baka lite så jag gjorde korintkakor och här kommer receptet.



Korintkakor
200 g smör/margarin
1 dl strösocker
4 1/2 dl vetemjöl
1 tsk vaniljsocker eller några droppar vaniljessens
ca 1 dl korinter
Blanda allt tills det blir en deg som sitter ihop (är lite små smulig). Häll i korinterna mot slutet så att de blandas in ordentligt. Gör små bollar och lägg på plåt och tryck till med gaffel eller fingrar.
Sätt in i ugnen i 175 grader i ca 10 minuter.
Det här är en mördegs deg så denna kan man göra mycket med och smaksätta som man vill. Men denna gång gjorde jag korintkakor av den. Supergoda och möra...
Dessa kakor är verkligen enkla att göra, speciellt om man har en bakmaskin, och de är riktigt goda. Njut nu av era kakor!
Ruth Parks
Ruth Parks föddes 1917 i Auckland Nya Zeeland och dog 2010 i Sydney Australien dit hon flyttade 1942. Hon är med andra ord en Nya Zeelandsfödd Australiensisk författarinna som både skrivit böcker för barn och vuxna.
Hennes böcker har genom åren fått många priser och utmärkelser.
Något jag inte visst om henne innan var att hon faktiskt hade svenskt påbrå då hennes mamma var svenska. En liten överraskning faktiskt.
Australia day
The Muddle-headed Wombat av Ruth Park
Illustrerad av Noela Young
Hoppas att alla har en riktigt bra Australia day idag som firas den 26 januari för att det var då de brittiska skeppen ankom till Sydney Cove 1788. Det ska vi naturligtvis fira med känguru till middag idag och jag tänkte att jag ska börja läsa en australiensisk klassiker inom barnbokslitteraturen. Det blir nämligen boken om en vombat och hans vänner och deras äventyr. I boken The Muddle-headed Wombat finns fyra av berättelserna samlade om denna Vombat och vi får följa honom både till skolan och på semester. Passar ju speciellt bra eftersom de just nu har sommarlov nere i Australien...
Tomten är vaken
Tomten är vaken är en julbok skriven av Astrid Lindgren med inspiration av Viktor Rydbergs bok Tomten. Den här boken har en lite speciell historia bakom sig som jag tänkte börja med att ta upp. Den är nämligen skrivan av Astrid Lindgren för den internationella marknaden som tyckte om Harald Wibergs illustrationer till Viktor Rydbergs Tomten men som inte ville ha Rydbergs text till illustrationerna. Därför har denna bok aldrig publicerats tidigare i Sverige och har hos oss varit bortglömd. Utomlands, som Tyskland och USA, så har den sedan 1960- talet tryckts flera gånger till jul och är en uppskattad julbok. Så varför kom den tillbaka till Sverige nu 50 år senare? Jo därför att det tyska förlaget hittade Astrids orginalberättelse på svenska och skickade tillbaka den till Sverige för publicering. Och så fick vi en till Astrid Lindgren bok att läsa och älska...
Tomten är vaken är med andra ord inspirerad av Viktor Rydbergs Tomten (som jag faktiskt precis upptäckta att jag har just den boken som Harald Wiberg illustrerade och som var upptakten till att Astrid skrev Tomten är vaken). Men nog om det nu koncentrerar vi oss på denna bok. Den är skriven med barnen i fokus och vi får följa tomten på hans promenad genom gården för att kontrollera att allt ser ut som det ska och att alla mår bra, både djur och människor. Små spår i den gnistrande snön är det enda som visar för människorna att Tomten har varit runt bland husen under natten medan de sov.
Berättelsen har svensk folktro i sig eftersom hustomtar fanns överallt förr i tiden och det kanske de gör nu också fast ingen vet om det. Jag vill gärna tro det i alla fall. Livet blir lite roligare då. Men i och med att det inte bara är en berättelse om tomten utan också hur tomten lever sitt liv på gården så blir det också en insyn i svensk folktro och berättar något mer än bara en fin berättelse om en tomte och tomtens vänner djuren. Fint tycker jag!
Något jag gärna hade sett skulle vara att den var skriven på vers/rim för jag märker, när jag läser boken, att jag gärna vill falla in i att läsa den i vers. Vilket fungerar ibland men som oftast faller platt. Tror att boken hade lyfts ytterligare om den varit skriven på vers så ett naturligt flyt och rytm i texten fanns. Inte för att berättelsen i sig står och faller med det men läsupplevelsen hade blivit en helt annan.
Illustrationerna är vänliga och visar en tomte som är snäll när han smyger runt i gården och klappar om alla djuren. Jag tycker nog allra bäst om illustrationen som visar hur tomten ligger i sin säng och läser innan han ska somna. Det ser så mysigt och härligt ut...
Betyg: Fin julbok till samlingen men som hade vunnit på att vara skriven med mer rytm.
Skriven: 1960
ISBN: 9789129680935
Michael Bond
Michael Bond, född 1926, är en engelsk författare som är mest känd för sina böcker om Paddington. Innan han blev författare på heltid skrev han korta noveller och teaterpjäser parallellt med att vara kameraman på BBC. 1958 kom första boken om Paddington och sedan har det blivit några stycken om björnen från mörkaste Peru.
Paddington får en julklapp
Paddington får en julklapp är en trevlig bilderbok att läsa inför jul om den lilla björnen från det mörkaste Peru. Lite aktuell är ju björnen också i och med den nya biofilmen om Paddington som just nu går på SF och handlar om när Paddington kom till London och England. Den här boken är senare då Paddington redan bor hos familjen Brown och ska fira jul.
Paddington har läst i tidningen att man på varuhuset Barkridges kan få träffa tomten och åka släde genom Vinterlandet där man får besöka tomtensverkstad och dit vill han åka tillsammans med familjen Brown. Han är nämligen nyfiken på att se om tomten gör sin egen marmelad (och alla Paddington kunniga vet hur intresserad Paddington är av just marmelad). Paddington har sparat sin veckopeng under flera veckor för att ha råd med denna utflykt så förväntningarna är höga. Men det blir inte riktigt som Paddington tänkt sig...
Vem kan inte bli charmad av denna lilla björn som ser så fantastiskt söt ut i sin röda hatt och blåa kappa? Han är en utomordentligt fin björn som ger sig ut på äventyr för att upptäcka världen och kanske få lite marmelad också. För mig var det här en ny Paddingtonbok så det var roligt att få uppleva Paddingtons julutflykt som nog var tänkt att skapa julkänsla i familjen Brown men som inte riktigt levde upp till det. Jag tycker att den är riktigt trevlig och underhållande julberättelse om hur ett varuhus hanterar julen (omdömet här kan vara lite påverkat av den bedårande lilla björnen Paddington som vi ser på illustrationerna) och sina besöker både stora och små som barn och björnar. Problemen börjar när Paddington inte får träffa tomten eftersom han inte är en pojke eller flicka utan just en björn men trotts detta bestämmer han sig för att hjälpa till och det går ju sisådär kan man säga. I vilket fall som helst får man följa hans resa och precis som titeln ju säger så får han ju en julklapp på slutet. Frågan är ju bara vad som är i den.
Illustrationerna i denna bok är innehållsrika och fina som förmedlar juläventyret på varuhuset på ett bra sätt. Jag tycker framför allt om de illustrationer som får ta upp en hel sida för det är där det händer mer saker runt omkring vilket ju är det jag gillar. Sedan är Paddingtons miner och känslor också väldigt att roliga att följa från bild till bild.
Tyvärr verkar det vara så att denna bok är slut på förlaget så vill man inhandla den så får man gissningsvis leta på andra hands marknaden.
Betyg: Trevlig julbok om den fina kloka björnen Paddington som lätt blir en favorit.
Skriven: 1997
ISBN: 9789132157363
Två julböcker kvar att skriva om
Har två julböcker till som jag vill berätta om så de kommer denna vecka. Även om julen är över så tar vi dem också innan andra böcker tar plats.
Ulf Stark
Ulf Stark, född 1944, räknas som en av sveriges främsta barn- och ungdomsförfattare och har genom åren skrivit många böcker som Kan du vissla Johanna? och Min vän shejken i Stureby. Han har fått flera priser för sitt författarskap så som Astrid Lindgren-priset 1993 men också Guldbaggen 1999 för bästa filmmanus för Tsatsika, morsan och polisen.
Han skriver också filmanus till sina egna böcker som filmatiseras vilket jag tycker var roligt att höra.
Jul i stora skogen
Jul i stora skogen är en julkalender bok med 25 kapitel, ett för varje dag i december fram till juldagen. Här är ett tydligt jultema med folktro inbakat i vilket jag tycker är trevligt. Denna bok har som två parallella historier som kanske möts i slutet. Vi har dels gårdstomten Vrese som är almänt vresig och tvärr och som verkligen inte vill ha någon omkring sig och tycker om att vara ensamt och att det är tyst. Eller tycker han verkligen det...
Sedan har vi djuren i skogen som en dag hittar en röd tygbit och en skylt där det står att Tomten kommer. Vad betyder det och vem är denna tomte? Det är något de måste ta reda på och som tur är finns det ju några fåglar som varit inne i stan och har lite koll på vad det handlar om. Eller...
Frågan är ju om någon i boken faktiskt får fira jul tillslut och om de får det blir det julfirande eller något helt annat? Spännande läsning med andra ord!
Berättelsen är trevlig och har en rolig twist på sig i och med att endel av karaktärerna i den inte vet vad jul är utan försöker komma på det och hur man firar jul. Det ger en rolig aspekt på det hela och får en att fundera på hur någon som aldrig firat jul skulle tänka runt det beroende på vilken information den får. Det blir ju lätt lite tokigt...
Detta är en rolig och mysig julberättelse som jag kan tänka mig att läsa igen. Tycker personligen riktigt mycket om gårdstomten Vrese och tycker att han har fått alldeles för lite rum i boken. Den kunde faktiskt bara ha handlat om honom. Nästan i alla fall. Men djuren i skogen är ju roliga också när de försöker komma på hur man ska fira jul egentligen. Fast Vrese är ju bäst det vill jag ändå ha sagt!
Det som jag tycker är lite tråkigt med boken är att varje kapitel inte är en dag utan en dag kan vara flera kapitel eller att ett kapitel är flera dar. För mig, personligen, är det inte riktigt så en julkalenderbok ska se ut. Även om det ju inte finns några regler i detta sammanhang så hade jag helst sett att man hade fått följa det som händer dag för dag i väntan på julafton. Så det är lite tråkigt.
Illustrationerna i boken är fina och roliga att titta på. Det händer alltid något vilket gör dem levande och olika karaktärer syns även i bilderna vilket är roligt. Detaljer över hur det ser ut runtomkring personerna är alltid roligt att se och gör att man kan skapa sig en bild både av hur omgivningen ser ut men också av karaktärerna. Sedan tycker jag ju om bilder där det finns mer att upptäcka än bara det som beskrivits i texten. Där det händer något mer...
Betyg: Bra julbok som lätt kan bli en tradition.
Skriven: 2012
ISBN: 97891681062
Frida Nilsson
Frida Nilsson, född 1979, är en svensk barnboksförfattare som även jobbar som översättare och programledare. Hon debuterade 2004 med boken Kråkans otroliga liftarsemester och har sedan dess gett ut flera böcker.
Hon har också fått priser för sina böcker som tillexempel Astrid Lindgren-priset 2014.
God Jul, Lilla Lök
God jul, Lilla Lök är en julkalenderbok med 25 kapitel. Ett kapitel för varje dag i december fram till juldagen. God jul, Lilla Lök handlar om Lilla Lök som egentligen heter Stig och bor med sin mamma i ett blått hus i en liten stad någonstans i Sverige. De har det bra tillsammans även om de inte har så mycket pengar. Men nu närmar sig jul och det Lilla Lök allra helst skulle vilja ha är en cykel som han själv kan cykla runt på som de andra i förskoleklass kan med sina cyklar. Men mamma säger att det har hon inte råd med vilket Lilla Lök tycker är orättvist. Fast det är ju en sak till han önskar sig och det är en pappa för det har han ingen. Men det kan man väl inte önska sig heller, eller?
Ja boken handlar som sagt om Lilla Lök som inte alltid gör allt rätt, eller snarare att det inte alltid blir som han tänkt sig, men som har en önskan så stor. Eftersom han inte har en pappa som han vet vem det är känner han sig utanför när alla andras pappor kommer till skolan eller uppvisningar. En cykel och en pappa är det han önskar sig och vi får se om något av det blir en julklapp till Lilla Lök.
Berättelsen om Lilla Lök som undrar vem hans pappa är känns aktuell och bra att ta upp, även om de flesta vet vilka deras föräldrar är även om man inte bor tillsammans med dem utan med den ena eller den andra. Men trevlig att visa upp alla slags familjer i barnböcker det tycker jag är bra. Den ena är inte bättre än den andra. Så berättelsen i sig är bra tycker jag men däremot blir jag inte helt övertygad om den gör sig bäst som julkalender eller bara kapitelbok. Helst ser jag nämligen att adventskalendrar/julkalendrar i bokform är skrivna som att det händer något varje dag under december fram till jul. Att varje kapitel är en dag och inte som här att en dag är under flera kapitel. Det är bara så jag ser en julkalenderbok och som jag helst själv skulle vilja ha en om jag kunde välja. Men annars är det en trevlig berättelse som handlar om väntan på julafton men samtidigt inte. För när man tänker efter så är inte jul det viktiga eller det intressant i boken eller ens vad den egentligen handlar om. Utan det är om Lilla Lök och hans stora önskan...
Illustrationerna är färgglada och trevliga och kompletterar boken bra. Jag älskar ju många roliga detaljer och det finns ju inte men detta är en kapitelbok och för det tycker jag bilderna är riktigt bra. Lagom mycket detaljer för att visa hur det ser ut och härliga färger som visar Lilla Löks vardag.
Betyg: Trevlig berättelse men osäker om den gör sig bäst som en julkalender....
Skriven: 2014
ISBN: 9789129689334
Några recensioner på julböcker kommer komma framöver
Ja nu har ju julen varit men jag har ju läst lite julböcker som jag har fått tag på och dessa kommer jag recensera de närmsta dagarna. Det kommer vara lite blandat så hoppas att ni hittar något som ni tycker om!
Nyårsgodis under de sista timmarna på gamla året
Ischoklad med rusin och smak av apelsin
Ja så här under de sista timmarna på det gamla året måste man ju festa loss ordentligt så att man inte missat att få i sig några kalorier under det gamla året. Därför så kommer här ett snabbt och enkelt recept på supergod ischoklad på smör (vilket jag tycker blir så oerhört mycket godare). Den är snabb, fyllig i smaken och enkel att göra. Allt som är bra när man är sugen på något gott med andra ord!
Ischoklad
100g smör
200g mörk choklad (helst 70%)
Smält smör och chokladen i en kastrull på låg värme. När allt är smält så bestämmer man vilken smaksättning man vill ha. Jag har valt att göra en satts med rusin i och då lägger man i ca 3 russin i varje form och en sats smaksatt med apelsinskal (ekologisk så man inte äter en massa bekämpningsmedel) från en apelsin ner blandat i smeten. Sedan är det bara att klicka ut i formarna. Jag brukar välja knäckformar eftersom det är miljövänligare än ischokladformar och fungerar precis lika bra! Sedan är de ju billigare också vilket självklart är ett plus när man vill göra många olika smaker ;).
Vill man göra andra smaksättningar så kan man prova sig fram men här kommer lite förslag på smaker som jag använt mig av tidigare år och som fungerar bra: krossade kaffebönor, kardemumma och kanel. Börja med att ha i ca 1 tsk och smaka av så att det är den styrka som just du tycker är lagom. Det beror ju som sagt på vilken % chokladen har mm.
Lycka till och Gott Nytt År!
Nu är jag tillbaka på bloggen
Efter lite avbrott, som ju faktiskt blev ganska länge, är jag nu tillbaka och kommer lägga ut lite spännande saker.
Hösten har varit intensiv med mycket som hänt och jag har varit trött och därför inte läst så mycket som var tänkt. Men nu ska vi sätta igång igen och tipsa om olika böcker som finns där ute och som man kan läsa och njuta av! Håller på för fullt och tar kort och skriver inför det som ska läggas ut.
Vill också passa på att säga att jag hoppas alla har haft en riktigt God Jul!
Kung Liljekonvalj av dungen slutläst
Kung liljekonvalj av dungen av Maria Lang
Kung liljekonvalj av dungen är nu utläst och redo för en recension och tillskillnad från annars så kommer det också vara lite jämförelser med filmen som gick igår på TV4. Spännande spännande! Som vanligt måste jag erkänna att jag tycker om Maria Langs lite myspusseldeckare som påminner ganska mycket om myspusseldeckardrottningen Agatha Christies böcker. Så jag slukade naturligtvis även denna bok med hull och hår, även om jag var besviken över att min favorit karaktär Puck inte är med i boken alls mer än att hon nämns i början. Men på ett sätt var det trevligt att få en bredare bild av Christer Wijk som man annars inte får eftersom det i vanliga fall är Puck som är huvudpersonen i böckerna. Här fick man istället följa Christers arbete och tankar vilket man i andra böcker inte får ta del av och en mer utförlig karaktär av Christer tas fram. Roligt tycker jag även om jag saknar min favorit Puck!
Som vanligt framträder ett samhälle med människor som är knutna på olika sätt till varandra fram i Maria Langs bok precis som vanligt. Vi får en känsla för hur alla är och hur de beter sig. Vilka personer vi har att göra med, eller Christer har att göra med. Att få tillräckligt mycket utan långa beskrivningar som bara gör att jag vill sova är en konst och det är en konst som jag tycker Maria Lang gör bra här.
Boken handlar om en bruds spårlösa försvinnande dagen före sitt bröllop i Skoga där Christer är uppvuxen. Christer är hemma för att gå på detta bröllop med sin mamma som är gudmor till Anneli, den blivande bruden. Men när bruden är försvunnen ställs allt på ända. Vart kan hon ha tagit vägen för hon kan ju inte ha gått upp i rök i blomsterhandeln. Eller? Christer börjar så smått undersöka vad som har hänt henne och hamnar mitt i en mordutredning. Men när alla tycks ljuga och undanhålla information vem kan han då lita på talar sanning? Frågorna rullas upp en efter en och ingen får ett ordentligt svar. Och hur passar liljekonvaljerna in i allt ihop? Är de en ledtråd eller en bagatell?
Som ni förstår finns det mycket att bita i här och jag börjar direkt med att säga att nej jag lyckades inte klura ut vem det var som var mördaren innan allt började avslöjas. Kanske blir jag aldrig en bra deckare eftersom jag blir så uppslukad och inte själv sitter och funderar vad jag fått reda på utan skyndar vidare i boken hungrig på sanningen. I vilket fall som helst så var den spännande och jag såg fram emot att se filmen efter, vilket blev lite av en besvikelse om jag ska vara helt ärlig för den följde inte boken speciellt bra...
Så som ni förstår tyckte jag om boken men var inte överförtjust i filmen. Varför kan man då fråga sig. Jo därför att de ändrat lite väl mycket helt enkelt. Att saker måste ändras för att få plats inom den tid de har till förfogande förstår jag också. Men det finns vissa saker jag tycker var helt fel och där man faktiskt kunde ha följt boken bättre. Låt mig ta några exempel:
- Hur Skoga ser ut och hur vissa bor. Som Fanny, blomsterhandelns ägarinna, och Lars-Ove, vän till bruden, som bor i kolonistugeområdet bor nu mitt i stan. Varför denna ändring? Att de bor i kolonistugeområdet är en del av upplösningen...
- Att Sebastian Pretén är ungkarl i boken och rädd för sina systrar inte att han är gift. Gav det verkligen filmen någonting?
- Början på filmen är inte alls som början i boken. Om jag måste välja är detta det som gör mig mest upprörd. I filmen verkar ingen veta att hon är borta förrän hon inte kommer till kyrkan medan i boken är alla oroliga och upprörda redan dan innan då hon försvann och bröllopet ställs in under bröllopsdagen. Nu verkar det bara konstigt att ingen "visste" om att hon var borta och blev orolig och eftersom alla intygar att det inte alls var likt henne borde de varit oroligare tidigare.
- Att Puck och Eje är med i filmen fast de inte är det i boken. Kan förstå varför eftersom det ju är Puck filmerna handlar om, och morden hon är med om, men samtidigt blir det konstigt. Om de inte var med hade kanske tid funnits för att följa boken bättre?
Ja det var mina synpunkter på filmen som jag såg direkt efter att jag läst boken. Vill bara säga att jag tyckte filmen var trevlig men nu utgick jag från boken och inte något annat.
Boken är läsvärd och trevlig. En riktig mysdeckare som kan vara en bra bokstart i ens början av att läsa deckare. Visst är mord mord men det är också skillnad på hur morden beskrivs och det är detta som gör dessa böcker till mysdeckare för mig.
Betyg: Bra mysdeckare i svensk miljö som ger mersmak...