Gränsmark av Aino Trosell handlar om Siv som är brevbärare i Finnmarken. Genom bister vinterkyla och till sommarens myggsvärmar tar hon och levererar post till de som bor där. Mobiltäckningen är sporadisk och här bor jägare, galningar och rättshaverister. Siv får som lantbrevbärare både agera fyllechaufför och motta bikt. Vi får följa Siv under ett år som brevbärare i glesbygden och vad det innebär i att komma människorna ute i stugorna närmare.

Varje kapitel är en månad men är uppdelat i avsnitt vilket gör att det enkelt går att ta en paus i läsandet. Texten flyter på och målar ofta upp scenerna med ibland korta meningar. Det är en berättarstil som jag tänker spelar på synen av att “de längre upp i norr inte pratar så mycket”. Men kanske läser jag in för mycket i det. Det blir i alla fall tydligare och enklare det man läser när man inte behöver ta in långa meningar.

Denna bok ger en inblick i lantbrevbärarens uppgift, både den officiella och den inofficiella som att vara den mänskliga kontakt som endel människor får. Ute i glesbygden där närmsta grannen är en bit bort kan brevbäraren bli lite av en allt i allo som ger möjlighet till fortlevnad där man inte träffar så många andra. Då är det bra med en brevbärare att få skjuts av eller bikta sig till! Boken tar också upp den eviga frågan landsbygd vs stad och hur dessa påverkar varandra. Det är helt enkelt en samtidsroman som ger sig i kast med att skriva om detta ämne. Samtidigt som det största ämnet är glesbygd/stad så tar boken upp allt ifrån machokultur, starka kvinnor, flyktingar och problematiken glesbygden brottas med.

Det här är en fint skriven bok som tar upp många aspekter av glesbygden. Jag tycker också mycket om att varje kapitel är en månad även om kapitlen på så sätt blir lite väl långa så det är tur att de är uppdelade inom kapitlet. Denna läsupplevelse vill jag ge 4 (av 5)!

Tack för att jag fick läsa Hoi förlag och Aino Trosell!