Skrattet är inte långt borta

Visst boken Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian är kanske inte en upplyftande historia egentligen. Det fattiga liv som Junior lever bland mobbing och misshandel är ju inte roligt, tvärt om. Men boken är skriven på ett humoristiskt sätt med en glimt i ögat och det gör att skrattet alltid är närvarande. Precis som hoppfullheten om ett bättre liv, fler möjligheter och kanske till och med ett college stipendium så att man kan fortsätta studera. 
 

Sedan är Juniors serieteckningar alltid upplyftande.