Tragedi på en lantkyrkogård är slutläst

Tragedi på en lantkyrkogård av Maria Lang 

Tragedi på en lantkyrkogård av Maria Lang 

I Tragedi på en lantkyrkogård får vi träffa Puck Bure igen, hennes man Einar och självklart kriminalkommissarie Christer Wijk som tillsammans (även om det är mest Christer) löser mordet på Arne Sandell. Vi får också träffa Pucks pappa, farbror och kusin som alla är i prästgården för att fira jul (det är ju ändå farbrodern som är präst i församlingen). Dessutom blir grannarna till prästgården involverade i detta morddrama och hushållerskan på prästgården. Någon har utfört morden men vem och varför? Alla verkar hålla olika saker hemliga och vill inte medge allt man har haft för sig under de kritiska timmarna så hur ska Christer kunna manövrera runt alla spår och komma fram till sanningen? Ja det är spännande läsning och en riktig pusseldeckare. Jag kom inte på vem det var som var mördaren. Inte riktigt säkert i alla fall. Kanske hade jag en liten aning men inte så stor att jag kan hävda att jag minsann hade löst det innan lösningen kom i boken. Men den var ju rolig att läsa i alla fall... 

Vill man inte ha lite makabra mord i småmysig miljö så är detta ingen bok för dig. Miljön är ju så där lite härligt småmysig med landet känsla, vit knastrande snö (nåja nästan i alla fall) och julefrid som ligger över bygden (ja tills mordet sker alltså). Mordet däremot är ett brutalt yxmord (och nej det var ingen spoiler alert där eftersom det är något man får reda på hyfsat tidigt) inne i Arnes egna butik. Lite så där lagom makabert med andra ord. Annars puttrar den här boken på på samma sätt som Farligt att förtära. Puck lyckas på något konstigt sätt hela tiden vara mitt i smeten och få förtroenden från än den ena än den andra. Hennes iakttagelser har en stor del i lösningen på mordet, fastän hon inte riktigt själv har lagt ihop att ett plus ett blir två så klarar Christer av det när han får alla pusselbitar. Nu är det ju inte Puck som är polis eller deckare så hennes roll är ju inte heller att lösa problemet. Bara påvisa olika ledtrådar för oss läsare. Visa på misstankar utan att egentligen säga att det här var konstigt utan bara se till att vi får informationen och därmed en möjlighet att klura ut lösningen. Precis som i förra boken är det genom Pucks ögon och öron vi går mordgåtan berättad och det gör ju naturligtvis att vi missar endel information som polisen får fram. Men istället får vi reda på vilka människorna är och mer eller mindre allt de berättar eftersom de ofta anförtror Puck. Plus och minus... 

När jag läser Maria Langs deckare märker jag hur jag lite transporteras till 50-talet, då dessa böcker utspelar sig. Kläderna, miljön och kanske framför allt tänket har en roll i berättelsen, om än inte framträdande. De är bara en del av det stora hela och bildar en ram och detaljer till mordet som har begåtts. Men det är också endel av tjusningen med böckerna och som gör dem levande och mer läsvärda. 

Betyg: Trevlig små mysig deckare med mord i sinnet.