Barnen i den gula korridoren av Gunilla Banks
Barnen i den gula korridoren var verkligen en rolig bok som beskrev hela läsåret hos klass 2E och det är många saker som hinner hända under ett läsår må jag säga. Det är vanliga lektioner, basarer, pjäser, friluftsdagar och en skolavslutning som rundar av alltihop. Så nog är det full fart alltid i den gula korridoren.
I skolan där barnen går flyttar man varje årskurs till en ny korridor. I 1:an går man i en röd, i 2:an i en gul och i 3:an i en grön korridor. Det känns som oerhört mycket jobb för lärare och de som jobbar i skolan att packa ner ett helt klassrum, med allt det betyder, och flytta det till ett nytt klassrum. Är det verkligen praktiskt undrar jag i mitt stilla sinne. Gissningsvis inte men det är ju inte heller det boken handlar om så jag släpper den funderingen och läser vidare för så viktig är den ju inte.
När jag läser om alla elever och deras tokiga upptåg, fast ibland råkar det bara bli tokigt utan att det är någon som egentligen har tänkt det, skrattar jag till ibland för detta är en rolig bok att läsa. Det händer så mycket hela tiden och samtidigt som eleverna har olika åsikter och bråkar så håller de ändå ihop och hjälper varandra. Gemenskapen de har är mysig och hela berättelsen värmer. Men mest tycker jag om partierna som får mig att le och skratta... och de är många.
Eva Erikssons illustrationer i boken är fyllda med rörelse och liv. Man kan riktigt få en känsla för hur det är i klassen och vad som händer utifrån dem. De är bra komponenter till berättelsen och båda följer varandra väl. Eftersom de är i svart vitt vill jag nästan sätt mig ner och färglägga dem men jag gör det inte...
Detta är en bok som är bra att läsa med någon som ska börja 2:an eller kanske med en som precis har slutat 2:an. Det finns ju potential till att jämföra om det verkligen är så i skolan och kan ge barnet något att se fram emot. Även om eleverna i boken är lite tokiga...
Betyg: Rolig bok som får en att skratta och le om vart annat.