Korken flyger slutläst

Korken flyger är fortsättningen på Vems lilla mössa flyger och vi återser alla från första boken. Fast de har blivit äldre och lite mer sågspån har trillat ut sedan sist. I denna bok kommer Pinjekotten och Pricknallen till Barnhans land och de välkomnas med glädje. Pinjekotten är ju en begravningskotte vilket Farbrornallen tycker är ett fint uppdrag som han vill höra mer om. Sjukdomar och död är ju Farbrornallens stora intressen här i livet. Pricknallen vill alla leka med för hon är ju så söt. Till och med Farbrornallen faller för henne, speciellt eftersom hon tycker om hans gramofon och Nallbethoven som ingen annan vill lyssna på. Men till Farbrornallens förtret är det Röden som hittar henne vilket betyder att Pricknallen får bo hos honom i hans låda. Det blir trångt men båda får plats. Jag tror faktiskt också att Pricknallen har det bättre hos den lite glömska Röden som verkligen älskar henne och blir rädd varje gång hon försvinner. Han pysslar med henne och är hela tiden närvarande, förutom när han sover middag och hon försvinner. 

Annars händer kanske inte så mycket i Barnhans land. Allt flyter liksom på och är vanliga dagar, i alla fall där. Men en stor händelse inträffar. Korken kommer tillbaka. Men allt de vet är att han kommer på fredag, vilket det inte finns så många av. Så när fredagen äntligen kommer så beger sig alla iväg för att se när den galna korken återkommer. Stenkulan som alla är så irriterade på längtar tills korken kommer, det är ju trotts allt hennes fästman. 

Precis som första boken uppskattade jag denna berättelse. Det är trevligt med berättelser som egentligen inte berättar så mycket utan där livet är berättelsen. För det är ju inget konstigt eller mystiskt som händer i Barnhans land utan bara en massa lek och livet i allmänhet. För mig är det nog det som är dragningskraften. Att följa livet för leksakerna i Barnhans land och att hoppas att man någon gång kommer få träffa dem där bakom syrenhäcken. 

Illustrationerna i Korken flyger är fina och mysiga. De små leksakerna är så söta, speciellt lilla Pricknallen. Man vill träffa dem allihop. Sitta och titta på stjärnorna med Pinjekotten och Bisamråttan eller leka med Pricknallen och Röden. Illustrationerna tar heller inte överhand utan är ett fint komplement till texten. 

Betyg: Fin berättelse som ger mersmak.